LKK-Logo

Kaptein Kocks Mat och mentala recept

Offerkoftans vara eller icke vara

Läste en klok kommentar för ett par dagar sen. Tror det va min stora förebild Johannes Hansen

Jag har tidigare stört mig lite på dessa människor (i offerkoftor då) Jag har tyckt – get a grip liksom. Gnäll inte – gör något

Nej, jag har inte gjort en helomvändning men jag har sett det hela med ett par ”andra glasögon”

Johannes sa:

En person med offerkofta är en person som inte blivit omplåstrad än”

Precis så är det! Oftast…

Men! De personerna måste upptäcka detta själv. De måste se och upptäcka vad de håller på med. Så småningom också ta reda på hur man tar tag i detta. Den stora uppgiften/tröskeln är att verkligen vilja ta av sig den…

Det är ett hårt jobb men vet du? Någon, rätt många faktiskt, har gjort detta innan dig och klarat det.

Tyvärr är det många som stannar i koftan. Den luktar lite muggigt men är bekväm. Tycker man synd om sig så behöver man ju inte göra något. Jo, man kan lägga all skuld på andra

Som sagt, det är ett hårt jobb, inget kul alls men man har ett eget ansvar. Man bestämmer sig för att bli omplåstrad och göra det jobb som krävs👊🏻

Nu får ju alla göra precis som de vill men jag lovar – det är rätt gött på andra sidan

Sa jag att jag föreläser, jobbar som pt och mental pt med detta?

Finns live och i digital form

Ses vi?
Ha en fin ”fri” dag
Med vänlig hälsning, Lisa Kaptein

info@lisakapteinkvist.se